Återvinn garn, precis som de gjorde förr (men inte så förr)

Återvinn garn till din stickning och virkning! Redan innan vi kände oss klimathotade, överkonsumerade och dränkta av ultrasnabbmode stickade och virkade handarbetare av garn återbrukade från gamla avlagda plagg. Här hittar du samlad, tidlös visdom från äldre tider, med moderna anpassningar för dagens mer funky fibrer. Sticka och virka hållbart, som förr. Och extra kreativt, som idag!

Garnåtervinning 1945 och 2004, nästan 60 år emellan. Men samma sak!Garn på galge väldigt förr: Ur Den nya stickboken, 1945. Garn på galge lite förr: I mitt badrum år 2004.

Jomenvisst. Din farfars far och min mormor gjorde det, istället för att klaga på dyra garn: virkade nytt av gamla stickade plagg. De återbrukade garnet från de tröjor, trasiga strumpor och vantar som de inte längre använde, och skapade något nytt av det. Billigt garn? Givetvis.

"I ett hem kommer det ju förr eller senare att finnas en del stickade varor, som antingen äro halvnötta eller hopplösa i fasonen, varför de komma att bli liggande. Det är emellertid bättre att ta och repa upp dessa stickningar och då endast för egen del ta vara på det, som ej är alltför slitet."

Ur Handbok i stickning av Barbro Wahlund-Lundquister, 1946.

Och detta var precis den garnuppfostran jag fick, som mycket liten stickare och virkare. Varför använda "köpegarn" när garderoben är full av urvuxna plagg som kan bli garn på nytt? Alltså inte krusigt upprepsgarn, utan slätt och fint garn, precis som mormor lärde mig.

Var lärde sig mormor detta? Förmodligen var det en kunskap som gick i arv, men det finns också gott om skriftliga källor.

I tidningen Stickat nr 4 från 1946 inleds beskrivningarna med "Stickråd och stickkurs". Och vad står där? Jo, förutom det vanliga tugget om vikten av att sticka en provlapp och att införskaffa tillräckligt med garn:

"Man kan mycket väl repa upp ett gammalt plagg och använda garnet på nytt om man förfar enligt följande: När garnet är upprepat, 'pasma' upp det i prydliga pasmor, som man knyter om på 3-4 ställen. Tvätta sedan garnet i en ljum tvållösning, skölj väl och klappa in pasmorna i en torr duk och häng upp dem till tork."

Var garn bättre förr?

De stora skillnaderna mellan garnåtervinning förr och nu?

  • Under efterkrigstiden och före snabbmodets genombrott var textilt återbruk en privatekonomisk nödvändighet. Nej, det var ännu inget snack om påverkan på miljö och klimat. (Eller nödvändigheten av att stressa av med hjälp av nystning och synlig strumpstoppning.)

  • Stick- och virkgarn för konsumenter var en gång i tiden enbart i naturmaterial, eventuellt konstmaterial som viskos. Nylon blandades så småningom i strumpgarn, precis som idag. När syntetgarnen sedan slog igenom ansågs de "outslitliga". (Och de syftade då inte på mikroplaster i världshaven.)

  • Plaggen som förr i tiden repades upp antogs ha slitna delar. Som att de använts. Tills att de gått sönder. Det du. Än kunde inte Aftonbladet rapportera om att våra (i globala nord) "återvunna" kläder bildar berg i Ghana och att våra returnerade "kläd-hauls" eldas upp i öknen i Chile.

Även om garnkvaliteterna och konst- samt syntetfibrerna har utvecklats rejält — textilindustrin har inte silkesvantarna på — gäller i huvudsak samma återbruks-tricks som förr. Som det står i Handbok i stickning från 1946:

"Det upprepade garnet ska man inte ... nysta i stenhårda nystan för att garnet skall rätta till sig."

Istället ska man

"göra små härvor av garnet... Då man är färdig med upprepningen, tvättar man härvorna."

I boken Stickskolan från 1954 påpekar författarna också att du inte genast ska använda det upprepade, krulliga garnet. Dock utan att tala om varför:

Upprepsgarner kräver en speciell behandling för att med fördel kunna användas på nytt.

Det viktiga är att försiktigt sprätta, nysta, härva, tvätta och sedan torka härvorna hängande:

"Man knyter en lätt tyngd i underkanten så att garnet blir slätt och de gamla maskorna rätar ut sig utan att sträckas."

Och varför ska garnet inte sträckas? Jo, det handlar om ullgarn. Alltså ett naturligt elastiskt garn. Om du nystar hårt eller sträcker ut det förlorar det stickstudsen.

Men Den nya stickboken, av Esther Bondesen (1945), har ett par tröstande ord:

"Garn, som mist sin elasticitet genom felaktig behandling, kan i regel få tillbaka sin ursprungliga längd, fyllighet och elasticitet om det tvättas."

Den nya stickboken tar sig också an det där problemet med slitna plagg. Om du nu skulle råka stöta på ett sådant:

"Då man sedan stickar om plagget är det fördelaktigt att sticka ärmarna, som ju mest utsättas för slitning, av ryggens garn och f. ö. använda det minst slitna garnet till de ställen, som äro mest utsatta."

Slutligen har Den nya stickboken ett par tips som fungerar lika bra idag:

  • Garn som vägrar att släta ut sig, även om du behandlat det på rätt sätt? Det kan du använda till mönster där vågigheten inte spelar någon roll. Som mosstickning eller fastmaskvirkning.

  • Försök inte att återvinna rena angoragarn. Det blir bara... håravfall.

Återvinn garn med modern tvist

Stämmer råden från gamla tiders kloka stickare och virkare ? Jovisst, men inte exakt. På den gamla tiden använde de mest ull, och på den riktigt gamla tiden användes ull även när de stickade baddräkter. Ull är elastiskt, har stickstuds, och ska därför inte spännas.

Men idag finns det betydligt mer än ull-, bomulls- och silkesgarn. Jag återvinner nästan allt: bomull, silke, alpacka, blandgarner, "soft shetland", bandgarner, bisarra akryl/ramie-mixar, mikrofibrer, polyester-testar med paljetter...

Men liksom Ester Bondeson, Den nya stickboken, återvinner jag inte 100 procent angora. Inte heller 100 procent akryl. Båda är slöseri med tid.

Syntetgarn? Ånga med en steamer för att få det slätt igen.En modern steamer (i plast!) är ett utmärkt sätt att avkrulla lika moderna syntetgarner.

Efter över 40 år som garnåtervinnare har jag lärt mig vilka fibrer som behöver härvas och vilka som behöver lindas, och hur jag bäst ska brottas med sömmarna. (Okej, jag lär mig fortfarande, tack och lov.)

En bra grundregel är: härva elastiska garn, linda stumma garn.

Bångstyriga syntetgarn? Ånga dem!

Jag återvinner inte enbart egna stickningar som är "hopplösa i fasonen" och som nött sönder mitt samvete. Nej, jag köper gamla ratade, kommersiellt stickade plagg i secondhandbutiker och på loppisar.

Och varför? Framför allt för att det är ett hysteriskt kul sätt att få tag i unika garner, och att visa fingret till konsumtionssamhället. Tänk att ta ett massproducerat plagg och skapa något unikt av det!

Att det är mycket billigare och mer miljövänligt än den resurskrävande nyproduktionen av både hobbygarn och fabriksstickade kläder är mest en bonus. Och jo, det är också mycket mer miljövänligt att själv återbruka garnet som det är, snarare än att låta textilindustrin mala ned eller lösa upp det för att spinna återvunna fibrer av det. Energiåtervinning? Alltså att elda upp gamla stickade plagg? Hjälp! Låt oss garngalningar gosa med det istället!

Men även om du bara repar upp och återvinner garn från egna plagg kommer du långt. Som Stickskolan skriver:

"Även små restpartier av upprepsgarner kan utnyttjas till att sticka i nya delar på vantar och strumpfötter och blir dessutom förträffliga muddar på sydda plagg ... En nylonblandad vante kan t. ex. gott ha en krage av upprepsgarn i avvikande färg."

Vill du återvinna garn på både det gamla och det mer moderna sättet? Spana in steg-för-steg-kursen som kombinerar gammal kunskap med fräsch materialkännedom. Eller ställ en fråga om garnåterbruk!

Härvträt är gammalt. Liksom konsten att återvinna garn. Men det är också himla modernt.Minus eluttaget, plastpåsen, Ikea-mattan, funkis-lägenheten och lammull/akryl-blandningen är härveln helt rätt i tiden.

Dela garnglädjen på ...

Mer garnbus!