Hur gör jag med en markör?
av Birgitta Nilsson
(Stora Sundby)
En bra maskmarkör syns och känns, och är lätt att flytta på.
Jag har återigen börjat sticka, och i mönstret står att jag ska sticka 45 maskor (på rundsticka) till framstycke, sätt en markör om nästa maska, sticka 91 maskor till bakstycke, sätt en markör om nästa maska och sticka därefter de sista maskorna till framstycke.
Hur gör jag med maskan som det ska sättas en markör på?
Så markerar du med en maskmarkör + stickmarkörer att göra själv
Märk väl! "Billigt garn"-Anna är besatt av att markera revir med garntåtar (och inte bara i stickningen), och dessutom av att tillverka maskmarkörer av vad som helst som ligger och skräpar i diverselådan.O, jag vet vad designern till din beskrivning har för maskmarkörer!
Nej, jag kan inte fjärrskåda, och har ingen aning om hur de ser ut. De kanske är sådana där massproducerade plastmokafjånger från en stor garntillverkare? Eller ser de mer ut som något som är uppfiskat ur diversekökslådan? Möjligen är de handtillverkade
statusmarkörer med pärlor och berlocker? (Det kan vara urkul att tillverka egna markörer, som du ska få se!)
Men jag vet ändå, eftersom formuleringen "om nästa maska" är en ledtråd.
Vilka sorters markörer finns det?
Du kan välja och vraka bland olika slags stick- och virkmarkörer. Och den person som uppmanar dig att sätta en markör
i eller
om en maska måste ha valt och vrakat den sort som är
låsbar. Alltså att markörerna går att öppna och stänga. Precis som
säkerhetsnålar. Vilket för övrigt är utmärkta redskap som du kan fiska upp ur diversekökslådan.
Sedan finns det maskmarkörer som ser ut som
ringar eller slutna öglor, som till exempel hopknutna garnremsor i
avvikande färg eller små gummisnoddar. Du
kan placera en sådan markör runt en stickad maska, men det är betydligt smartare att sätta den
på stickan, mellan maskorna.
Och till virkning? Använd hellre något låsbart och U-format än O-format.
En stickbeskrivningsförfattare som använder öglemarkörer brukar inte snacka om "i" och "om", utan istället anmoda dig att "placera en markör", eller "sätt en markör mellan ..."
Språket avslöjar avsändarens markörpreferenser!
Det är givetvis inte prepositionerna som är det avgörande när det gäller dessa kognitiva virk- och stickstöd. För att markörer ska vara vettiga måste de:
- vara lätta att sätta dit och ta bort, utan att sabba stickningen eller virkningen.
- avvika i utseende (färg) och känsla jämfört med garnet och maskorna, så att du tydligt ser och känner "oj, här är det en markering!" när du ska hitta tillbaka till rätt ställe.
Vad ska markörerna markera?
Oavsett vad det står i beskrivningen kan du använda olika sorters markörer för att peka ut enskilda maskor eller maskpositioner, hålla reda på var varvet börjar och slutar, dela upp en stickning eller virkning i mönsterrapporter eller fram- och bakstycke, och underlätta räkningen av maskor och varv...
Liksom, vem kan räkna till 37 varv eller lägga upp 128 maskor utan att bluddra bort sig? Men placerar du ut ledtrådar eller markörer efter till exempel varje tiotal slipper du räkna om sjuttielfton gånger.
Jaja. Nog om lämpliga riktmärken, över till ...
Hur markerar jag en maska?
Från det lilla utdraget ur din stickbeskrivning verkar det som att du bara ska skilja framstyckets maskor från bakstyckets?
I sådana fall behöver du egentligen inte fästa någon markör *om* någon maska, men låt oss ändå utforska metoder för att
peka ut enskilda maskor i stickning.
Och som stuntmarkörer använder jag mina egna favoriter: öglor (hopknutna garnremsor i avvikande färg och material) och låsbara markörer (säkerhetsnål och lösa garntåtar).
1. Det enklaste är att placera en öglemarkör på stickan precis innan du stickar den aktuella maskan. På följande varv vet du att det märkvärdiga sker
i maskan efter markören. Det är lätt att flytta upp markören varv efter varv. Sticka, flytta över markören, fortsätt sticka...
2. Om du ska joxa i maskorna
runt omkring den utpekade rackaren kan det vara smart att faktiskt använda två öglemarkörer. En som du sätter på stickan innan du stickar den speciella maskan, och en som du trär på stickan precis efter du har stickat specialaren.
3. Vill du ändå nödvändigtvis pula in något i maskan eller runt omkring den?
Säkerhetsnålar och gem fungerar utmärkt som låsbara maskmarkörer. Är de små räcker det med att du fäster dem i ena maskbågen. Men se till att markörerna inte är *för* små, för då kan du råka sticka på och glömma att flytta upp dem. Inte kul.
Ja, om den låsbara markören ska markera en indelning, snarare än en väldigt särskild maska på ett sjusärdeles speciellt varv, måste du öppna markören och flytta upp den för varje varv.
Och av masktekniska skäl är som sagt låsbara markörer de som passar bäst som virkmarkörer.
4. Lösa garntåtar fungerar också som låsbara virk- eller stickmarkörer. De trillar sällan loss och är ändå lätta att flytta på. För att vara helt säker på att du inte slarvar bort dem kan du
knyta dem löst.
Och för att slippa krånglet med att köra in märktråden i en maskbåge med hjälp av en trubbig nål kan du istället knyta den runt en maska. Det är bara att lägga garnslamsan över stickningen, precis före märkmaskan, sticka maskan, och dra fram garntåten runt baksidan av maskan så att båda ändar sitter på framsidan. Och så en liten lös knut som du kan pilla upp när du vill. Buslätt!
Ja, jag älskar mina
garnslamsor. Bästa stick-, virk-, mask- och varvmarkörerna i världen. Kostar inget; ger tillbaka så mycket.
Stickmarkörer att göra själv (ibland är du så illa tvungen)
Tycker du att stumpar av udda restgarn är för minimalistiskt? Föredrar du något mer
chict och elegant? Du kan tillverka egna favoritmarkörer, både låsbara och öglor, av alla möjliga material.
Och jo, det är
nödvändig vardagskunskap för en garngalning. Markörer tillhör den sorts föremål som — likt nycklar, saxar och Den Andra Strumpan — har en tendens att vara bortsprungna när du behöver dem som bäst.
Maskmarkörer som du kan göra själv, av annat överblivet småskrot än restgarn:
- Metallgem böjda till lämplig form
- Säkerhetsnålar
- Nyckelringar och små kabinhakar
- Hårnålar, alltså old school-hårspännen
- Gummisnoddar, och inte bara de som kallas "loom bands" eller "loops"
- Små plastringar av olika slag, till exempel de där som följer med extraborstar till eltandborstar, O-ringar, eller metallringarna som du kan klippa loss från en gammal behå
- Påsförslutare, av plast eller plast + metalltråd
- Tandtråd, brodergarn, knutna till öglor eller inte
- Sugrör klippta till små ringar
- Burkringar från läsk- och ölburkar
- Gamla smycken och berlocker, särskilt örhängen
Smycka din stickning och virkning! Skapa bling-bling-markörer:
- Med stickorna i köket visar hur du kan tillverka stickmarkörer av stavar, ringöglor och olika pärlor och hängen.
- Ingeborgs Lotta har testat att göra markörer av såväl lintråd som ståltråd. Och pärlor, förstås.
- Elsbth demonstrerar steg för steg hur du kan använda bland annat smyckeswire och krymppärlor till dina stickmarkörer.
- Föreningen Sticka! tipsar om att avsluta smyckesdelar med små nyckelringar för att göra maskmarkörer.
- Med de rätta smyckeslåsen och -detaljerna kan du också göra låsbara maskmarkörer. Rich Textures Crochet visar i stillbild och video.
Någon som har fler förslag på lämpliga markörer och märkmetoder?