Mormors-moebius (axelvärmare)

av "Billigt garn"-Anna

Kan en virkad axelvärmare i form av ett moebius- eller möbiusband räknas till en monsterruta (monsterstor mormorsruta)?

Jorå. För den är sömlös. Och dessutom virkad i sådana färgkombinationer att den är ett våldsamt övergrepp på allt som är subtilt och fint. Monster!

Mormorsmöbiusen börjar visserligen med ett gäng mindre mormorsrutor (här: 14 stycken), men de är ihopvirkade under arbetets gång, och resten av axelvärmaren är bara långa, kontinuerliga och meditativa stolpklustervarv.

Dessutom gick det att spotta och gnugga ihop garnändarna — knappt några trådar att fästa, annat än de sista små utstickarna på de mindre mormorsrutorna och axelvärmaren.

Den intensiva nyansblandningen, en sådan du kanske förknippar med fullmåne, farmaceutiska produkter eller färgblindhet, kan jag inte ta åt mig äran för helt och hållet.

De knalliga krockarna mellan illig orange, gammalpudrig rosa och varningsröd kommer från en helt annan garngalning. Medan den dämpande mörka, lila tonen har sitt ursprung i ett låglöneland.

För jo, givetvis är mormorsrutorna och -varven virkade av återvunna garn: grovt entrådigt ullgarn från en handstickad, något trasig regnbågsrandig tröja, och plommonlila ull/akryl från en klädkedjes-långkofta. Jag förälskade mig genast i dem vid olika tillfällen på Stockholms Stadsmission, och båda riktigt skrek "mormorsruta". (Sammanlagd garnkostnad: cirka 20 kr, för bara ärmarna gick åt.)

Virka en egen mormors-möbius

Virkbeskrivning? Vadå, vill du verkligen virka en själv? Kanske i färgval som inte får dina nära och kära att famla efter solglasögonen?

Då kan du utgå från Garnstudios beskrivning på en moebius-tubhalsduk, och virka den kortare (ca 100—110 cm i omkrets för så kallad damstorlek medium) och bredare (ca 50—55 cm).