Stickade mini-grisar

av "Billigt garn"-Anna

Minigrisar! Perfekta för ett handstickat Kasta gris-spel. Eller det var åtminstone så det började.

Jag stickade två rosa, små grisar en het sommardag i väntan på att semesterplanerna skulle lägga sig (och ungarna komma hem). De rosa grisarna var 3 centimeter långa utan knorr, medan den gröna grisen endast mäter 2,5 centimeter.

Ja, jag skriver "var". Grisarna är ... var mina maskotar på jobbet, och en dag försvann en av de rosa grisarna.

Vad var det mest spännande som hände medan du stickade grisarna?

En rosa gris rymde, som sagt. Och ja, jag anklagade högt och ljudligt och osportsligt mina kollegor för att ha stulit min ena älskling. Men förgäves — en rosa gris stod ensam, så ensam framför datorskärmen.

Därför satte jag igång att sticka en griskompis, denna gång en ond gris-tvilling med elaka ögon. Det ondskefulla temat hade också att göra med att jag blivit så uppretad av ett mejl att jag avreagerade mig genom att ägna hemmakvällen åt att sticka ilsket. Hårt. Smått.

Jo, det hjälpte. Det är något oerhört stort med att sticka så litet.

Och vad tror du hände när vi än en gång flyttade runt i kontorslandskapet?

Japp, den gröna grisen försvann! Förnärmelse! Förvåning! Panik! Än en gång stod den rosa grisen ensam, så ensam.

Jag skyfflade, lyfte, bläddrade bland högarna. Jag kastade mig ned på golvet och finkammade hela vägen från skrivbordet i mitt nya rum till platsen där bordet tidigare hade stått, medan jag mumlade "fanfanfan".

Återigen anklagade jag högt och ljudligt mina kollegor för att ha stulit min ena älskling. Gristjuvar!

Desperat sprang jag tillbaka till mitt skrivbord för att författa en efterlysning med fotografi som jag tänkte publicera på intranätet, så att organisationens samtliga anställda runtomkring i Sverige kunde spana efter en grön 2,5 centimeters-gris. Hur skulle jag annars kunna få något jobb gjort?

Men orden vill inte riktigt komma.

Frustrerad knuffade jag till tangentbordet.

Plötsligt — ett litet grönt tryne!

Grisen var så liten att den kunde fladdra in och lägga sig under tangentbordet utan att jag lade märke till det.

Vilket garn, och vad var garnets tidigare liv?

Det rosa garnet är 100 % soft shetland och kommer från en damväst. Det limegröna garnet är en en-trådig mix av 75 % ull och 25 % nylon, som först levde sitt liv som en damtröja. Ögonen på den rosa grisen är en mix av lammull/akryl och de lila ögonen på den gröna grisen är i 100 % ull. Båda från damtröjor.

Vem har designat? (Du, en webbplats, ur en bok ...?)

Beskrivningen är gratis på bloggen Apocalypse Knits, och är supersmart. Dessutom är den ett utmärkt sätt att träna på att sticka muscher. För det är muscher som är grisfötter och öron.

Garnkostnad?

1 krona, max.