Virka en blom-poncho av restgarn (den sanna historien)

av "Billigt garn"-Anna

Hur virkar du en poncho av restgarn? Alltså, på riktigt?

Om det här hade varit ett konventionellt virkmönster till en rak poncho hade jag kunnat få det att låta så lätt.

Jojo, ponchon är enkel. I princip bara två fyrkantiga stycken, av simpla, virkade blommor som du virkar ihop medan du virkar dem. Inga konstigheter.

Och om jag inledde virkbeskrivningen med "Virka 6 lm", skyndade förbi "... tills du har två stycken som mäter cirka 50x100 cm", och avslutade med "Klipp av och fäst de sista trådarna", skulle du kanske låta dig luras. Kanske skulle du lockas in i en fantasivärld full av änglar, enhörningar och en handarbetad, unik poncho som är klar lagom till den där festen som du just har fått en inbjudan till.

Men då skulle jag... mörka sanningen. Den sanning som få mönstermakare verkar vilja avslöja. Nämligen att även om något verkar simpelt att virka är det inte säkert att det går snabbt och smidigt.

I det här fallet är svårighetsgraden "nybörjare". Tidsåtgången? "Fanatiker".

Jo, det är värt det. Ingen icke-virkare lär visserligen förstå vilken oerhörd lyx det är att bära handvirkade, lite vingliga blommor. Men du vet. I alla fall snart.

En restgarns-blomma är verkligen buslätt att trippelstolpa ihop. Men även om dina kinder glöder av entusiasm och spänning medan du virkar de första tre, fyra, tolv blommorna — för att inte tala om de sista fem! — så krävs det en nästan övermänsklig självkontroll för resten. Trots att stolpandet vid det laget sitter i fingrarna.

Någonstans vid blomma 39, 57 eller 128 känns blomvirkning som ett jobb. Eller ännu värre — som vardag.

Tålamod? Glöm det. Här krävs list!

Du kan få utlopp för din skaparglädje när du kombinerar restgarnsfärger (särskilt om du använder fler än mina tre avskalade nyanser: vitt, svart och oblekt), men du måste verkligen, verkligen vara kreativ när du kläcker ytterligare knep för förmå dig själv att virka bara en liten blomma till. Virka på stranden! På restaurangen! På bussen! Till frukost, lunch och middag!

Några tidsangivelser för förberedelser och tillagning brukar nu inte stå i virk- och stickrecept. Kanske är det lika bra, eftersom vi maskar olika snabbt. Eller långsamt. Du får alltså lov att själv klura ut en tidsplan.

När jag först provvirkade och mätte hur många blommor jag behövde virka ihop för att få en lagom stor poncho — bara 640 stycken! — tog jag även tid på min blomproduktion. Och eftersom jag lyckades snitta på en kvart per färdig blomma, inklusive trådfästning, skulle det inte behöva ta mer än 160 timmar att virka hela klabbet.

Inte så farligt, va? 160 timmar är knappt en vecka, om du virkar dygnet runt. Det skulle kunna gå, eller hur? I alla fall om du slapp allt annat som har med ett normalt liv att göra, som sömn och motion, arbete eller studier, nya stickningar, dagliga sysslor, andra människor, övriga åtaganden.

Men okej, kanske är det mer realistiskt med 90 minuters virkning, en sisådär sex blommor per dag? Det blir... tre och en halv månad till en färdig poncho!

Jo, jag var omgiven av enhörningsföl och änglakörer när jag gjorde den tidsuppskattningen. Det tog en blom-besatt vecka eller två innan jag insåg att jag aldrig skulle bära ponchon om jag virkade den under något sorts påhittat prestationstvång.

Flit och nit? Glöm det. Här krävs lust!

Det fick ta ett och ett halvt, nästan två år att virka lagom många blommor. Som inte alls blev 640 till slut, utan 614. Plus fyra halvblommor.

Och om jag hade sålt ponchon, istället för att lyxa i den själv, hade jag krävt minst 55125 kr för arbetet.

Vilket garn, och vad var garnets tidigare liv?

Garnen som bad om att få bli en blomponcho var från början inte mina egna restnystan. Nej, det blekta och det oblekta bomullsgarnet var två stora, ganska tjocka lappar som jag fyndade på Myrorna. De var virkade i dubbelt 8/4-garn, med en tråd vitt, en tråd ovitt, och bestod av många kortare garnlängder. Var lapparna tänkta som bordstabletter, kanske?

Gänget färguppdelade garnnystan skulle efter upprepning och återvinning hur som helst passa perfekt till de svarta nystan jag hade över efter att ha stickat en kjol av återvunnet ramie/bomullsgarn, från en Vero Moda-kofta. Även den fyndad i en Myrorna-butik.

Faktiskt passade de nygamla restgarnen så bra att ponchon blev mer vit (och beige) än svart.

Garnkostnad?

De två lapparna kostade 25 kr styck.

Slutpriset på ponchon inklusive material blir alltså... 55175 kr.

Och nej, jag skulle själv inte vilja lägga ut så mycket pengar på ett klädesplagg. Däremot lägger jag gärna ned motsvarande virktid. Igen. Och igen.