Blockning! Frågor + fräcka svar om våtspänning av stickat och virkat

Vad är egentligen blockning? När du har stickat och virkat färdigt något som ska ha en särskild form, som ett par strumpor, en tröja eller sjal, ska du "blocka" eller våtspänna stickningen eller virkningen. Men varför? Och hur? Och när? Här får vanliga frågor om att "forma i fuktigt tillstånd" några riktigt fräcka svar.

Förhoppningsvis har du läst i din stickbeskrivning eller ditt virkmönster att du ska forma eller sträcka arbetet när du har maskat färdigt. Kanske ånga, eller spänna ut mellan fuktiga dukar?

Om detta nödvändiga steg inte står i din beskrivning förutsätter designern helt enkelt att du är smart nog att fatta att du måste göra det. (Eller så handlar det om något där det är strunt samma, som när det gäller amigurumi.)

Och om du tittar noga ser du också att det står på tvättlappen i dina trikåplagg och jeans: "sträckes i vått tillstånd".

Vad ska du egentligen blocka?

Om ditt stickade eller virkade

• ska vara platt och slätt
  
  
• ska ha en särskild form eller specifika mått
  
  
• har ett mönster med flera färger eller hål och spetsar...

Ja, då kommer det att bli så mycket snajdigare med blockning.

För att uttrycka det krasst: De problem som inte provlappar löser fixar du med våtspänning.

Jag har stött på flera personer som avfärdar blockning som en trend (va?! att våtspänna står i mina virkböcker från 1920-talet!) eller något de helt enkelt inte befattar sig med, trots att de stickar och virkar kläder.

Och jag svär på att jag varje gång försöker att låta bli att reagera på det sätt som jag gör när jag hör att vissa människor vägrar att bära hjälm när de cyklar.

För att citera Den nya stickboken av Esther Bondesen från 1945 (innan "blockning" användes som svenskt begrepp):

Jaja, om du tidigare inte har brytt dig om att blocka kanske du tänker om efter att ha läst dessa frågor och svar om våtspänning. Och torrspänning. Min attityd skiljer sig nämligen en liten aning från textilkunskapslärarnas.

Och du kommer att upptäcka att du stickar och virkar bättre än du tror.

Fler frågor & svar om blockning och våtspänning

Det var ett nedrans tjat om provlappar och blockning, måste jag göra det?

Jag vet, jag vet. Det finns de som inte anser sig behöva göra masktäthetsprov, och inte heller åbäka sig med att spänna ut den färdiga stickningen eller virkningen.

Och tja, det är upp till dig. Vill du ha ett snyggare slutresultat eller är det skitsamma?

Det är inte så att du skadar någon annan eller riskerar rikets säkerhet genom att låta bli. Det är inte heller så att någon försöker sätta dit dig genom att ge dig meningslösa arbetsuppgifter. Du får sticka och virka precis hur du vill, och du får även hoppa över steg som provlappar och våtspänning.

Okej, när det gäller vissa tredimensionella småsaker utan särskild passform, som virkade amigurumi och stickade halsband och allsköns garngraffiti, är båda stegen mer än onödiga. Och om materialet du har stickat och virkat med inte tål vatten går givetvis våtspänning bort. Lite sunt förnuft är alltid på sin plats.

Men nu snackar vi om grejer som är knussligare än smågodis.

Om du går på restaurang, tycker du att det är okej att kocken har låtit bli att provsmaka på maten innan han saltade, och att han dessutom har lagt upp din portion som en stor klegga på tallriken?

I sådana fall: Visst, strunta du i sträckningen.

Men om du inte formar det färdiga plagget i fuktigt tillstånd får du inte heller skylla slutprodukten på märkliga formuleringar i beskrivningen eller på garnets beteende eller på att mottagarens armar har krympt. Den rätten är du då förverkat. Basta.

Om du har våtspänt och plaggen och prylen ändå ser ut som bläk, ja, då är det fritt fram att skylla ifrån dig.

Jaja. Vad är "blockning"?

Av engelskans "block" har vi bildat det svenska verbet "blocka". Verbet tycks inkludera allt som även kallas våtspänning, "låt torka under fuktiga dukar", sträckning, "forma i fuktigt tillstånd", "ånga de färdiga delarna", "stryk med fuktad pressduk".

Mest populärt är att använda ordet "blockning" för att beskriva processen där du använder ett löjligt antal knappnålar, men det innefattar mycket mer.

Det innebär helt krasst att du ger det stickade eller det virkade det stuk det är tänkt att ha, när du väl har stickat eller virkat färdigt. Och du gör det medan delarna eller de färdiga plaggen är fuktiga. Precis som att det är mer effektivt att locka håret när det är lite lagom blött.

Men kom igen, varför ska jag våtspänna?

Har du inte format något medan det var fuktigt förut? Du kommer att få en överraskning! En glad sådan. Du kommer nämligen att upptäcka att du är en bättre stickare eller virkare än du trodde.

Våtspänningen eller blockningen gör maskorna betydligt jämnare och snyggare. Betydligt.

Kanter som vågar sig? De försvinner vid våtspänning. Flerfärgsstickning eller en virkad eller stickad duk som är lite bubblig? Den blir slät efter blockning. Ett spetsmönster som bara liknar trassel? Det framträder i all sin prakt efter sträckning. Ett tröjframstycke som tycks passa en lyktstolpe snarare än en vuxen karl? Det blir lagom stort efter att ha formats i fuktigt tillstånd.

Okej, våtspänningen löser inte sådana skönhetsfläckar som missade ökningar, överhoppade färgändringar eller felaktigt virkade stolpar. Men det mer ytliga? Jajamensan.

Du kanske hoppas på att du är klar när du väl har maskat den sista maskan, men så är det inte. Det är våtspänningen som verkligen fullbordar verket.

När är det dags för blockning?

För det första ska du så gott som alltid våtspänna dina provlappar. Dels för att du ska behandla dina provlappar på precis samma sätt som du tänker behandla det färdiga arbetet, dels för att du behöver imitera den effekt tyngdlagen har på ditt plagg när du väl bär det i det verkliga livet.

Du formar det stickade och virkade när du är färdigmaskad, och dessutom efter varje tvätt. Tvätten kommer nämligen att göra stickningen eller virkningen stökig igen, så det är bara att dra till eller spänna ut härligheten igen.

Har ditt plagg blivit uttänjt efter att du bott i det i en månad? Om en ullmössa eller ylletröja (som du inte tvättar så ofta) har blivit väl sladdrig i formen kan du fukta den och forma om den på nytt. Då blir den som ny och fräsch, fix och färdig. Igen.

Vänta nu, menar du att om jag ger bort en spetssjal så måste jag tala om för mottagaren att hen måste blocka?

Det räcker om du säger att hen måste dra ut sjalen med hål- eller spetsmönster till rätt form efter tvätt, plus plantorka. "Blockning" är ett för internt uttryck. Det är inte konstigare att du ger tvättanvisningar till dina plagg än att du talar om att krukväxten du har gett bort ska vattnas två gånger i veckan. Det är ren omtanke.

Hur blockar jag?

Det beror på vad det är du ska våtspänna. Eller torrspänna. Och vilken sorts fibrer som finns i plagget, och hur väl de tål värme och väta.

Syntet och silke är inte så förtjusta i värme. Var försiktig. Annars får du titta på tvättetiketten på det plagg du slaktade för att återvinna garnet eller skötselanvisningarna på banderollen till ditt köpegarn.

Du börjar med att se till att det du ska forma är fuktigt, just fuktigt. Antingen genom tvätt eller genom att spreja med rent vatten eller het vattenånga.

En spetssjal eller något med hålmönster behöver sträckas så att spetsmönstret syns. Det innebär att du får nåla upp den på ett stort underlag, som en gymmatta eller en madrass, i precis den form och storlek den är tänkt att ha. Använd många och rostfria knappnålar. Och komplettera med blockningsvajrar (en sorts tunna och böjliga pinnar), tvättlina eller bambuspett om det känns bättre. (Mer om våtspänningsprylar hittar du längre ned på sidan.)

Här demonstrerar Garnstudio/Drops design:

Fler blockningsgenomgångar

Yllotyll går igenom våtspänning av flera sorters stickade och virkade projekt, plus prylarna (du kanske) behöver.

Gicona bjussar på våtspännings/blockningstips.

Mijo Crochet visar hur mycket finare en virkad ruta blir efter att ha våtspänts.

Järbo Garn har en liten blockningsskola med en yllekofta som demoexemplar.

Fredrikapåvinden delar med sig av sina bästa blockningstips.

Tant Grön fixar till en virkad sjal i sin lilla blockningsskola.

Andra blockningsmetoder

För en stickad eller virkad tröja behöver du inga knappnålar. Där räcker det med "brutalblockning", det vill säga att du drar det fuktiga plagget i längdriktningen en aning, och föser ihop tröjan i rätt form.

Lägg ut den fuktiga tröjan på en handduk eller liknande, och låt den torka plant. Det finns också särskilda torkställningar för stickade tröjor, men det är inte nödvändigt.

Kontrollmät med ett måttband på de kritiska punkterna: att tröjan inte är för bred över axlarna, att den är lagom omfångsrik över bröstet, och att den räcker så långt du ned som du vill.

För blockning av en tröja räcker det oftast att du drar den till rätt form.

Om du har virkat eller stickat små motiv, dukar eller till och med överkast, kan du ånga ditt praktverk med fräsinställningen på ditt strykjärn, eller försiktigt styrka med en fuktig pressduk mellan objektet och strykjärnet. Men bara om materialet tål värmen! (Tänk bomull.)

Små saker som töjs ut på kroppen, som strumpor och vantar, behöver bara hardcore-blockning om de har spetsmönster eller flerfärgsmönster. Då finns det till och med särskilda formar du kan använda för accessoarerna. Annars räcker det att du drar dem lätt i längdriktningen och lägger dem på ett element. Nej, sådana små plagg behöver inte torka plant. Tyngdkraften gör inte mycket med dem.

Sträck inte för mycket! Lagom är bäst.

Jag fattar inte, vilka sätt finns det egentligen att blocka?

Ganska många. De här är de mildaste till de mer hårdföra:

• Du fuktar din stickning eller virkning med rent vatten från en sprejflaska och trycker ned ojämna bitar med handen. Ja, du använder alltså din rena hand som ett väldigt milt strykjärn. Det gäller särskilt väldigt stora projekt, som överkast, och de ömtåligare.
  
  
• Du sträcker ut det torra verket till rätt dimensioner och fäster med knappnålar på ett underlag. Fukta med vatten och låt torka.
  
  
• Du formar plagget eller prylen medan det är fuktigt. En tröja kan du låta plantorka på en handduk. En väska eller en mössa, något som ska vara tredimensionellt, kan du dra över en skål eller en uppblåst ballong om det krävs för att den ska få rätt form. En basker blir rundare om du tjoffar in en liten tallrik.
  
  
• Du spänner ut det stickade eller virkade på ett vattentåligt underlag — medan det är fuktigt — med knappnålar och låter det torka till rätt form.
  
  
• Du spänner ut det stickade eller virkade torrt på ett vattentåligt underlag, med eller utan knappnålar, och ångar det sedan med strykjärnet. Inte stryka, bara ånga. Använd bara denna metod på material som du är säker på tål hetta. Om det garanterat tål hetta och inte är för stort, som en liten duk eller platt snöstjärna, kan du stryka med en fuktad duk över.

Måste jag verkligen nåla upp allt?

Nej, nu läste du slarvigt.

Du behöver inte nåla upp något annat än sådant som behöver en specifik form för att komma till sin rätt, som hålmönster, en del flerfärgsmönster och spetsstickade eller -virkade filijoxer, saker med uddar och utstickade grejsimojs, och små saker som behöver dras till rätt form. Som stjärnor.

Eller om något har råkat bli snett när det skulle ha blivit rakt, vågigt där det skulle ha varit platt — då kan du räta ut det genom att nåla upp det i rätt dimensioner.

Kan jag bara inte stryka istället?

Jo, om du med "strykning" menar ångstrykning. Och om du har stickat eller virkat i naturmaterial, som Ullcentrum påpekar i sina blockningstips. (Jag låter ångan jobba, inte själva strykjärnet.)

Annars är det lätt att du saboterar din stickning eller virkning. Varsågod. Det är du som har slitit med det, och du är i din fulla rätt att mörsa det.

Små pryttlar i bomull är helt okej att stryka, om du inte behöver ha absolut kontroll över formen.

Det finns faktiskt ett tillfälle där det är bra att förstöra sitt arbete genom att stryka det. Och det är när du har maskat i akryl. Du kan nämligen "döda", det vill säga smälta akrylfibrerna, så att det du har stickat eller virkat får ett vackert fall, snarare än en hård, klumpig massa. Experimentera med provlappar först, för denna åtgärd förgör fler plagg än den räddar. Och använd en pressduk mellan strykjärnet och akrylprylen, annars förstör du även strykjärnet.

Och jo, lingarn tenderar att bli trevligare efter strykning, men för säkerhets skull bör du då ändå ha något mellan ditt verk och strykjärnet. Som en fuktig handduk.

Hur vet jag vilken metod jag ska använda?

Om du följer en beskrivning och använder den sorts material som står där följer du beskrivningens anvisningar. Tänka sig.

Annars testar du på dina provlappar. Se där, ytterligare en anledning till att sticka och virka provlappar! Det är bättre att du sabbar en liten ruta än en hel virkning.

Mina tumregler:

• Ull = forma i fuktigt tillstånd, eller sträck ut med knappnålar. Ånga fungerar finfint.
  
  
• Bomull = forma i knappt fuktigt tillstånd, sträck ut med knapphålar eller ånga.
  
  
• Lin = tål nästan hur mycket stryk som helst.
  
  
• Silke och viskos = spänn ut (nästan) torrt, spreja med vatten, låt torka. Viskos är skört när det är blött.
  
  
• Alpacka = forma i fuktigt tillstånd, eller spänn ut torrt och spreja.
  
  
• Syntetfibrer = forma försiktigt i knappt fuktigt tillstånd. Till skillnad från ullplagg kan de lätt sträckas ut för mycket, utan att studsa tillbaka till sin ursprungliga form.
  
  
• Blandgarner = som den klenaste fibern.

Vad innebär "fuktig"?

Att du ska forma i fuktigt tillstånd innebär att stickningen eller virkningen varken ska vara blöt eller torr. Mer torr än blöt.

Blöta plagg är tunga och svårhanterliga, och du kan lätt dra ut dem för mycket. Torra plagg låter sig inte kuvas så lätt.

Tvätta först plagget eller prylen enligt tvättanvisningarna på banderollen eller tvättlappen i plagget som du återvann garnet från.

Om du är osäker på vilket material du har jobbat i, satsa på handtvätt i fisljummet vatten och ett flytande ulltvättmedel. Och ja, handtvätts- eller ulltvättsprogrammet i tvättmaskinen fungerar mer än utmärkt — det är mildare än handtvätt för hand.

Sedan ska du få ut så mycket av vätan som möjligt, antingen genom att köra klabbet i centrifugen (lågt varvantal!) i tvättmaskinen, eller genom att rulla in det i en färgäkta frottéhandduk och försiktigt krama paketet. Vrid aldrig stickningar och virkningar.

Vänta med att forma plagget tills det är just fuktigt, inte blött.

Måste jag tvätta, räcker det inte med att fukta med en sprejflaska?

Eh, nu är jag inte sådan att jag lägger mig i andras hygienvanor. Men när du har gått omkring med en T-shirt på kroppen i ett par dagar, tycker du att det räcker med att spreja ned den med vatten snarare än att lägga den i tvätten?

När jag stickar och virkar använder jag mina egna händer, utan handskar. Jag handarbetar dessutom i icke-sterila miljöer, och under flera dagar, veckor, månader.

Självklart är det så att mina stickningar och virkningar är skitiga, av handsvett, döda hudceller, allt det bös som finns i inomhus- och utomhusluft, plus småpartiklar från kläder och stickväskan.

Och ibland spiller jag kaffe och vin och smular chips över stickningen, eftersom maskor ingår i mitt fredagsmys.

Att endast fukta är i min värld... okej, det finns betydligt äckligare saker, men lite uschligt är det allt.

Visst, enbart fuktning fungerar. Men jag gör det enbart på definitivt rena plagg. Som när en välmenande familjemedlem knölat ihop spetskoftan på elementet.

Ska jag blocka före eller efter jag har sytt ihop?

Jag syr alltid ihop innan. Men det beror också på att jag räknar varv snarare än mäter centimeter. Mina plaggdelar är alltid lika långa. Jag behöver inte dra ut framstycket för att det ska passa med bakstycket.

Om du däremot har slarvat med att räkna varv — eller om de olika bitarna och delarna ändå har blivit ojämna — bör du sträcka ut plaggdelarna först, så att det blir enklare att sy ihop.

Använd alltid tvättad och krympt tråd för att sy ihop delarna! Ja, om du stickar och virkar med återvunna garn är det här inget problem. Men du som använder köpegarn behöver se till att inte sömmarna krymper i efterhand. Om du därför väljer att blocka delarna först måste du slänga med en minihärva i tvätten, som du kan använda till sömmarna. Eller så får du använda garnet från din tvättade och krympta provlapp.

Ska jag fästa garnändarna före eller efter blockning?

Det är smart att väva in garnändarna innan du våtspänner plagget, men vänta med att klippa av de utstickande bitarna tills plagget har torkat i rätt form. Då kan du vara säker på att du behåller en lagom lång bit, och slipper eländiga småstumpar som letar sig ut på rätsidan. Bomullsgarn kräver särskild omsorg.

Vad behöver jag för prylar för att kunna våtspänna?

Du behöver ett bra underlag. Ett som är lagom stort, tål väta, ibland hetta samt pallar med att stickas sönder med knappnålar.

Allra minst behöver du en stor frottéhandduk, för de plagg som du kan brutalblocka. Alltså bara fösa ihop och låta torka plant. Och så behöver du något vattenfast under handduken, så att inte vätan sipprar ned på golvet eller bordsskivan och ställer till med sorg och bedrövelse. Har du ett rent klinkersgolv med golvvärme? Där kan låta saker torka till rätt form.

Handduken ska dessutom vara färgäkta — en vit handduk kan du vara säker på — så att inte handduken färgar av sig på ditt verk.

Du behöver också en stor yta där ditt plagg eller din pryl kan ligga och torka ostört i en dag eller två. Eller tre. Ibland räcker det med en strykbräda, andra gånger kan du behöva ockupera halva vardagsrumsgolvet eller dubbelsängen. Eller hela, om du försöker våtspänna ett överkast.

Gym-mattor, plastpåsar — och en rund filt på blockning.

En madrass eller ett bord täckt med handdukar och skumgummi eller en stor skiva frigolit eller en spånplatta fungerar också. Kanske har du en gästsäng? Lyllo dig!

Ett bra underlag är en gymnastikmatta eller lekmatta som du bygger ihop av pusselbitar. Det tar inte så stor plats när det är isärplockat, och det finns i nästan varje sportprylsaffär.

Du kan också använda en vanlig syntetmatta med lika lågt krull som en standardheltäckningsmatta, och med plastundersida. Eller en extramadrass.

Du behöver också rostfria knappnålar, många. För du måste fästa dem tätt, tätt för att utspänningen ska bli jämn. Och gärna med stora huvuden, så att du lätt kan sätta dit och ta loss dem.

Dessutom behöver du ett måttband, så att du kan kontrollera att du sträcker ut projektet lagom. Inte för mycket, inte för lite.

Om du är inne på sjalstickning eller -virkning blir du förmodligen lyckligare av blockningsvajrar. Men de är inte absolut nödvändiga. Du klarar dig med ännu fler knappnålar.

Vill du ha spikraka kanter? Istället för speciella blockningsvajrar kan du använda tunna strump- eller jumperstickor. Eller bambuspett, som till den här dödskallehandduken av återvunnet lingarn:

Du kan också använda dig av ett tunt, färgsäkert garn för att blocka eller våtspänna spetssjalar enligt den ryska metoden. Och jo, en tvättlina i kombination med knappnålar fungerar också.

Och ska du våtspänna en rund duk eller sjal? Använd en rundsticka eller flera rundstickor. Kablarna mellan själva ändstickorna är perfekta för att spänna ut duken till rätt storlek och form.

Hm. Hur ska jag förklara det här för resten av familjen?

Jag vet. Att täcka halva vardagsrummet med gymmattor och utspända spetssjalar eller att täcka det moppade badrumsgolvet med tröjor på handdukar är inte populärt bland övriga familjemedlemmar.

Men du och dina stickningar och virkningar har all rätt i världen att ta upp plats och tid.

Förklara vänligt att du har ägnat många dagar, veckor och månader till att sticka och virka, och att allt som fattas för att det ska bli klart är ett par dagars torktid och ett par kvadratmeter yta. Inte är väl det mycket begärt i det stora hela?

Och just det: Det är bra om de undviker att gå just där, om de inte vill få knappnålar i fötterna.

Säg hej!

---

Sök garnbus, sticklycka och virktokigheter:

---

Lär dig återvinna garn! (Planeten och din plånbok tackar på förhand.)

---

Mer garngalet? Få uppdateringar rätt i din mejllåda!

---

---