Återvinn garn: Vilka (begagnade) tröjor kan du repa upp?

Vilka plagg kan du egentligen återvinna till garn? Att skaffa lyxiga garner till stickning och virkning genom att sprätta och repa upp gamla tröjor, halsdukar, plädar och annat låter som en strålande idé... men inte varje gång. Här får du en checklista som du kan ta med dig till secondhand-butiken och loppisen!

När jag avslöjar att jag inte bara stickar och virkar mina egna strumpor och tampongtutor, utan dessutom gör mitt eget stick- och virkgarn — genom att återvinna garn från gamla tröjor — reagerar såväl stickare som icke-garngalningar på samma sätt. Det brukar låta ungefär så här:

"Varför repa upp en felfri tröja bara för att få tag i garnet?"

Ja, inte vet jag. Det verkar dumt.

Men vem har talat om "felfri"?

De plagg — inte bara tröjor och koftor, utan även halsdukar, plädar, virkade västar, dukar — som jag repar upp och återvinner garnet ifrån kan vara sådana som jag själv har stickat och tröttnat på, eller misslyckats fullständigt med. Det händer ibland.

Det bästa sättet att få tag i billigt garn är helt enkelt att inte köpa något alls, utan att använda det du redan har.

Men jo, jag köper blivande garn. Oftast handlar det om superbilliga, ratade plagg på loppisar eller i secondhand-butiker. Någon har ledsnat på dem. Någon har vuxit ur dem. Det rådande modet har ändrat riktning. Koftan kanske har en fläck som inte går bort mitt på magen. Ärmmuddarna kanske är slitna. En mal-familj kanske har gnagt vid axlarna.

Vad snackar jag om? Det brukar vara helt och rent! Faktiskt superfräscht och superbilligt. (Till skillnad från de plagg som de återvann garnet från förr i tiden.)

Vissa människor shoppar så väldigt mycket kläder att det inte får plats i garderoberna. Tack och lov att det finns personer som inte sliter och slänger sitt överflöd av kläder utan skänker dem till välgörande ändamål! (Ja, jag handlar i den sortens secondhandaffärer.)

Om färgen, materialet och priset är rätt, och om du tror att du kan göra något vettigt av garnet, då lönar sig upprepning. För miljön. För din plånbok. Och om du handlar i en viss sorts begagnatbutiker går dessutom de små slantarna till folk som verkligen behöver det.

Men det betyder inte att du ska acceptera vilken skit som helst.

Nej, en skicklig garnåtervinnare och secondhandshoppare vänder ut och in på plaggen, sniffar och gnuggar och följer en checklista. Nämligen den som följer.

Vilka secondhand-tröjor kan bli garn på nytt? Checklista

Checklistan kanske ser lång ut. Men det tar inte mer än max en halv minut att avgöra om en cardigan, kofta eller polotröja kan bli bra garn. För mig, i alla fall. Vilket kan bero på att jag hållit på med det här sedan jag var en mycket liten masksnärta.

Så är det. Checklistan har vuxit fram genom misstag. Förlåt, erfarenhet.

Spara ned bilden på mobilen, och ta fram den när du jagar blivande garn nästa gång.

□ Är färgen den rätta?

Orange? Mossgrön? Svart? Neonrosa? Färgen är förmodligen det första som du ser när du försöker zooma in på sköna prylar på klädställningarna och i högarna.

Det är bra. För den nyansen är något som du måste leva med.

Vadå? Om du kan färga om garnet? Absolut, om det är frågan om naturfibrer. Och om du roas av att färga garn.

Men tycker du verkligen att det är värt besväret? Och kostnaden? Textilfärgen och färgsaltet är förmodligen dyrare än slaktplagget.

Och tänk inte ens tanken på att bleka garnet. Nej, nej.

Nej, gillar du inte färgen, hoppa över. Utbudet av begagnade kläder är enormt, så du lär ha bättre tur nästa gång.

□ Är känslan fantastisk?

Stickning och virkning är taktila upplevelser. Dina händer måste gilla att samarbeta med materialet. Garnet och du är ett team som ska jobba länge ihop. Känn noga efter om ni kommer överens.

Och om du maskar klädesplagg, stickningar och virkningar som du bär på kroppen, vill du säkerligen att det du har på dig ska kännas som en varm kram eller lätt smekning. Inte något som killar och sticks.

Ja, det är minst lika viktigt att gosa med och klämma på begagnade tröjor som på nystan i garnbutiken.

För att vara säker på att hela du gillar garnet, gnugga tyget mellan fingrarna, prova sedan att lätt snudda med en tröjärm mot kinden eller halsen. Känns det behagligt? Tipptopp.

Glöm inte att sniffa på tröjan, koftan eller pläden. Om du är det minsta doftkänslig bör du undvika slaktplagg som luktar djur, rök, parfym, sköljmedel eller unk. Det kan vara svårt och omständligt att tvätta och vädra bort vissa lukter. Är det blivande garnet värt tiden och mödan att vädra och lägga i ättiksbad? (Jo, ibland.)

□ Stick/virk-vänligt garn?

Vad tänker du på när du hör "stickgarn" eller "virkgarn"? Ja, förutom att det knappast är någon skillnad mellan dem.

Vissa jumprar, koftor och slipovrar är stickade i garn som går att klassa som handstickningsgarn. Vissa är stickade av så tunt garn att det snarare handlar om trikåtyg. Om garnet är för tunt för handstickning eller den sorts virkning du vill göra bör du hoppa över det. Såvida du inte vill sticka och virka med en massa trådar samtidigt. Ja, det går att göra ditt tunna garn tjockare. Och trikåtyg kan du klippa till trikågarn.

Om du har en slända eller spinnrock kanske du är intresserad av att tvinna ihop flera tunna trådar till ett spännande och grövre garn. Då behöver du inte vara lika knusslig.

Och tvärtom? Jo, du kan dela på vissa tjockare garn till tunnare garn. Om du hittar tröjor stickade i två trådar kan du ha gjort en storvinst! (Och gett dig själv lite extra garngosigt arbete.)

Jag brukar till och med dra lätt i en maska för att titta lite närmare på hur garnet är uppbyggt. Det är lätt att dra plagget i rätt form efteråt. Om det nu är så att du inte vill köpa slaktplagget, utan låta en annan kund avnjuta det precis som det är.

□ Är materialet okej?

Ja, jag är garnsnobb. Jag föredrar naturfibrer framför syntetfibrer och konstfibrer, men det är inte så simpelt att det ena är "bättre" än det andra. Inte ens i miljöhänseende. Och textil- och modeindustrin är inte så okomplicerad att dyra kläder automatiskt är noblare än billigare.

Men det är bevisligen — eh, ja, baserat på mina egna empiriska garnåtervinningsstudier — enklare att återvinna naturfibrer, som ull, silke, alpacka, bomull, lin, ramie. Konstfibrer, som viskos, kan vara knepiga.

Svåra är dock håriga garn som innehåller mycket mohair och angora, för även om du lyckas snirkla loss maskorna under upprepningen (dra garnet horisontellt, inte lutat) tappar de hår. Och karaktär. Chenille-garn, ofta i polyester, är även det garn som lätt blir fläckvist flintis.

Vissa syntetmaterial, som en del rena akrylgarn, vägrar att bli riktigt pysselvänliga på nytt. Upprepskrullet sitter i som en pudelpermanent eller en sådan där 1980-talsfrisyr med våfflat hår. Och så kan det bli stumt och tråkigt. Ibland kan de vila sig i form, det vill säga att du bara behöver nysta det och låta det ligga på hyllan ett tag. Ibland får du leva med krusigheten. Det kan bli en feature!

Blandgarn brukar gå finemang att återvinna, så länge de innehåller några strån från växt- eller djurriket.

Jaja, det viktiga är att du går på känslan, och sedan börjar fundera på om materialet är bra.

Och med "bra" menar jag sådant som du gillar. Gillar att arbeta med, gillar att använda, gillar att sköta om.

I de flesta kommersiellt stickade plagg hittar du en varudeklaration och tvättanvisningar. Då ser du också om garnet måste handtvättas eller kan tvättas i maskin.

□ Inga jobbiga noppor?

Om du tjackar ett nystan i butik, kan du då lista ut hur beter sig efter tvätt?

Nix. Men återvunna garn talar om det för dig.

Japp. Det begagnade plagget avslöjar hur materialet beter sig efter att ha blivit använt och tvättat. Om garnet noppar sig överjävligt tänker det fortsätta göra det. Det vill säga: Om du inte lätt kan nypa bort nopporna med fingrarna är det inget material att satsa på. Dess livsuppgift är att göra dig nipprig av noppor.

Har plagget bara spridda skurar av garnblemmor? De nopporna tar du lätt bort, innan du återvinner garnet.

□ Bra sömmar, hela delar?

Vänd ut och in på det virkade eller stickade plagget och titta efter hur sömmarna ser ut.

Handstickade plagg kan vara lätta, men tidsödande att repa upp. Det hänger på hur skicklig stickaren har varit när det gäller att fästa garnändarna.

Kommersiella plagg kan ibland vara skurna och overlockade i sömmarna. Ser sömmarna sicksackade ut — köp inte. Resultatet blir bara en massa korta garnstumpar.

Detsamma gäller randiga pullovrar, koftor och överkast virkade av fyrkantiga motiv, plagg med flerfärgsmönster (fair isle) och intarsia-mönster.

Alltså, om du vill ha stora, härliga garnnystan, satsa på tröjor, kjolar och västar stickade eller virkade i hela stycken.

Är du ute efter garnstumpar, exempelvis till ett mormorsruteprojekt, eller till små, virkade blommor? Ja, då går det fint med klippta sömmar också.

Att sömmarna är klippta i axelpartierna är helt okej. Det blir inte så mycket spillmaterial. Men knapphål sydda med maskinsöm direkt i ett framstycke gör stora delar av framstycket oanvändbart.

Är det ändå ett fantastiskt garn, trots att plagget har uschliga sömmar? Då kan du använda loppiströjan som tyg i olika återbruksprojekt, och strunta i att försöka återvinna garnet.

□ Hur mycket garn blir det?

Det är märkligt. Och det styrs säkert av lagen om alltings jävlighet eller patriarkatet eller universella vibrationer... Men det tar ungefär lika lång tid att återvinna stickgarn och virkgarn från en virkad gardinlängd som det gör att återvinna garnet från ett par fingervantar.

Så vilket slaktobjekt ska du fokusera på? Ja, jag går direkt på de stora sjoken. Herrtröjor framför bebiströjor. Damtröjor hellre än halsdukar.

Och jag skulle aldrig välja just vantar eller för den delen grytlappar att återvinna, just eftersom de ger så pyttelite garn. Såvida det inte är hittegarn, alltså upphittade objekt som bönar om att få bli garn på nytt.

Dessutom måste du tänka på att det försvinner en del garn i återvinningsprocessen. Du kan bara sticka eller virka något som är mindre än det objekt du slaktar.

□ Är priset okej?

Till vilket pris ska du återvinna garn från loppisfynd? Det beror givetvis på din budget och på materialet.

100 % akryl är sällan värt en prislapp över 0 spänn. Tycker jag. Om du inte behöver billig ammo till din stickgraffiti. Inte för att jag uppmuntrar till sådant. Återvinna akrylgarn, alltså. Att dekorera lyktstolpar med grovstickade muddar, däremot...

Jag har just nu en maxgräns på 160 kr per herrtröja (mer garn än barn- och damtröjor), som jag bara tänjer på vid äkta alpacka och stickade kappor eller långkoftor. De flesta slaktplagg lyckas jag få tag i för runt 50 till 90 pix.

Vilket pris är du villig att betala?

□ Behöver du det? Verkligen?

Stenar och glashus och allt sådant där. Personligen är jag lite väl skicklig på att fynda blivande garn.

Jo, visst är det härligt att omge sig med garn! Och det är så ljuvligt smartsnålt att kunna återvinna hela tröjmängder av nystan och härvor från 20 kronors-fynd!

Men det betyder inte att du ska lassa på dig en massa begagnade trasor som du sedan inte hinner sticka eller virka av.

Har du plats att förvara plaggen innan de blir garn? Kan du lägga dina begagnade fynd i frysen för att avlusa dem? Har du utrymme i din pysselhörna när garnet väl är färdignystat? Kommer du att skapa av garnerna inom det närmaste året?

Det dyker alltid upp nya fynd. Alltid. Så var inte rädd för helt enkelt säga "nej, den här gången avstår jag!"

Var en extrem skapare, inte någon extrem samlare.

Har du hamnat i trassel när du försökt att återvinna garn? Ställ en fråga eller fördjupa dig i den ädla garnåtervinningskonsten!

Säg hej!

Sök garnbus, sticklycka och virktokigheter:

Lär dig återvinna garn! (Planeten och din plånbok tackar på förhand.)

Mer garngalet? Få uppdateringar rätt i din mejllåda!

Nytt på Billigt-garn.net

• 

1. Återvinn garn: Fastnar garnet när du repar upp?