Silverglittrande bandgarn i akryl/nylon

Silvergarn! Inte äkta silver, förstås. Det här garnet är inte äkta någonstans.

Men det är alldeles silvrigt och dant, och koftan var dessutom nedsatt till 21 kr på Stockholms Stadsmission.

Smaka lite extra på detta faktum. Låt det rulla runt i huvudet.

Någon har alltså tröttnat på en fabrikstillverkad kofta. Den är lite sliten. Den är ganska hel. Den är ren.

Istället för att slänga koftan i brännbara hushållssopor skänker personen ifråga den till Stadsmissionen, som kan sälja den och få in pengar till sin hjälpverksamhet.

Där hänger koftan osåld såpass länge att personalen sätter ned priset med 75 procent, när det är dags växla om utbudet på klädställningarna.

Tala om ett plagg som bönar och ber om att bli återvunnet till nytt garn. Tala om en räddningsaktion. Tala om en insats för miljön och mänskligheten och ... eh, okej.

Det är inte så att jag drivs av förfining och ädla motiv.

Visst, jag återvinner garn, men det handlar mest om en besatthet av sticka och virka med lyxiga trådar superbilligt. Att det är bra för miljön är bara en bonus.

Vad är det för lyx med plastgarn? Egentligen undviker jag rena syntetgarn, men mixen 70 % akryl, 30 % nylon är perfekt till glamourösa, stickade shoppingkassar. Eller virkade.

Garnet är ett bandgarn i form av en stickad tub, vilket gör att det blir finfint och pysselvänligt även efter lindning. (Nej, härva inte syntetgarn.)

Bandgarn bjuder på ett annat problem. Nämligen skarvning, den där manövern du måste göra när du går från ett nystan till ett nytt.

Hur skarvar du bandgarn?

Hur brukar du skarva bandgarn? Med knutar?

Det är vad klädtillverkarna gör. Koftan var full av knutar både här och där, vilket gjorde att det blev ynkligt små nystan även av de kläddelar som verkade stora och hela.

Fast inte heller det är ett problem för en knutmotståndare.

Ja, jag är generellt sett en av dem. För mig är knutar ett icke önskvärt element i stickning och virkning. Även om små, fina bandgarnsknutar på avigsidan varken stör eller förstör. Knutar på rätsidan kan dessutom vara dekorativa.

Så här kan du byta till nytt bandgarns-nystan, utan knutar

Bandgarn som är ett platt, kanske vävt band:

Lägg garnändarna omlott någon centimeter och sy fast garnändarna med vanlig synål och lika vanlig sytråd, någorlunda ton i ton.

Bandgarn som är en tub, som det här återvunna, silvriga akryl/nylon-garnet:

Gör en variant av den ryska metoden, 'russian join'.

Det vill säga, vik garnändarna omlott, med någon decimeter kvar som ligger och viftar. Väv med en trubbig nål sedan in ena garnänden i sitt eget ursprung, den längd den kom ifrån.

Den sista skrutten gömmer du undan genom att mata in den i tuben. Tada!

Varför inte mata in garnänden i tuben direkt?

För luddiga garn fungerar det utmärkt.

För det här hala garnet? Nix, det blir bättre med invävning först. Annars kan du få en liten (mycket liten) garnblemma precis vid skarven, där garnet försöker glida iväg.