Sticka med bomullsgarn?

av Spotty
(Småland)

Hur ska jag bära mig åt för att få en normal masktäthet när jag stickar med bomullsgarn? Det blir så vansinnigt löst.

Uppför sig köpta bomullsgarner bättre än återvunna bomullsgarner?

Jag har ett antal återvunna bomullsgarner som borde kunna bli snygga toppar, men de är så svårstickade.

Det blir inte riktigt bra även om jag tar väldigt tunna stickor.

Bomullsgarn, strama åt masktätheten

Låt bomull vara bomull, så löser sig resten, propsar "Billigt garn"-Anna

"Normal masktäthet"? Att sticka med bomullsgarn är som livet i stort: Allt blir så mycket lättare om du visar fingret till det som anses vara "normalt".

I det här fallet ett svullet finger med blödande nagelband, för även om bomull är ett rackarns skönt naturmaterial är det inte särskilt behagligt att sticka med.

Regel nummer ett när det gäller bomull: Sticka kortare stunder, växla med något annat maskmys.

Men nu skulle det inte handla om sticksår, utan om masktäthet.

Ren bomull är oelastiskt och saknar stickstuds. Sådana garn är avslöjande. Tittar du på en spännande film medan du stickar? Det syns mellan varven. Var det du som lyfte på skinkan och släppte en smygare? Ingen idé att förneka: de två senaste avigmaskorna pekar ut dig.

Att välja mindre stickor är därför en god idé. Det gör maskorna jämnare och "tyget" fastare. Plagg i bomullsgarn är tunga, särskilt när de är blöta. Om du stickar för löst stretchar det ut sig på ett sätt som inte ens är punkigt snyggt.

Blir det ändå för lös masktäthet med mindre stickor, prova det här:

* Använd stickor i annat material. Det blir annorlunda med plast och trä än metallstickor. Konstigt? Nix, friktion.

* Strukturmönster: vriden resårstickning, mosstickning, förskjuten 1x1-resår ... Lite maskmix gör underverk med oelastiska garn.

* Spänn tråden på ett annat sätt med bomullsgarn än det du brukar köra med när det gäller studsiga garn, som ullgarn och akrylgarn. Många väljer att snurra garnet runt lillfingret. Det har aldrig fungerat för mig. Jag stickar så hårt ändå. Om jag kör bondage runt lille vickevire ligger den strax vikt tvärs över handryggen.

Istället gör jag ... Ursäkta, tvungen att sticka några varv för att kontrollera vad det egentligen är jag pysslar med ... Jo, småryck med mitt garnledarfinger när jag stickar med bomullsgarn. Det inget jag tänker på. Det är ett tick jag har utvecklat över åren. Jag spänner alltså maskan efteråt. Märkligt. Jaja, det fungerar för mig.

* Använd större stickor än du tycker är rimligt och sticka några provlappar i ditt bomullsgarn. Nej, det ger förstås inte en fastare masktäthet. Men det gör att du lättare kan bryta dig loss från invanda maskformarmönster.

När jag är upptäcker att jag är för spänd eller för lealös tar jag fram de monstruösa doningarna (1.5 mm-stickorna, 15 mm-stickorna) och stickar några terapitrasor. Efter det kan jag hitta ett mellanläge där både jag och garnen är lyckliga. Åtminstone jag. Garnen har aldrig klagat.

Om nya garn beter sig mer väluppfostrat än återvunna bomullsgarner? Nej. Den krånglande masktätheten hänger enbart på att garnet är oelastiskt. Det är genetiskt inbyggt, och ingen tid i upprepningens hårda skola kan förändra den saken.

Däremot är återvunna, eller åtminstone tvättade, bomullsgarn skönare pysselpolare att hänga med. Bomull blir mjukare efter varje användning och tvätt, och ett återvunnet bomullsgarn skulle aldrig få för sig att krympa på köpegarns vis.