Virkad topp av blommor i restgarn

av "Billigt garn"-Anna

Virkad topp av blommor i små, små nystan av återvunnet lingarn.

Virkad topp av blommor i små, små nystan av återvunnet lingarn.

Det blev en blommig T-tröja eller tunika till sist! Men en virkad topp av blommor var inte riktigt det som jag hade planerat när jag först började återvinna det lila lingarnet. Du vet hur det är: ibland är det garnen som bestämmer vad dina maskor ska bli.

"Om livet ger dig restgarn, virka blommor", säger man. Eller?

Det var en besvikelse, det var det. Nog borde en märkeskofta som kostat fyrsiffrigt som ny vara av bättre kvalitet?

Men att köpa begagnade, stickade tröjor för att återvinna garnet ifrån dem är nu inte vinst varje gång.

Eller jo, det är det. För såväl planeten som plånboken och, i det här fallet, Stockholms Stadsmissions sociala arbete. Men själva garnet blir inte alltid den feta storvinsten.

Efter att ha lindat, tvättat och nystat om upptäckte jag att de tunna lintrådarna i K&US-koftans garn hade gått sönder på flera ställen. Istället för stora, härliga linnystan fick jag en massa smånystan och ännu mindre nystan. Skrutt.

Suck. Bara att tänka om.

Sedan slog det mig att det finns projekt som faktiskt bygger på garnsnuttar. Och att fästa garnändar. Restgarnsblommor! Eller restgarns-kryss, om blommor känns för flickigt.

Tjoho! Och hopvirkade blommor kan bli nästan precis vad som helst! Okej, inte grytlappar och tjocka mössor, men filtar, sjalar, kassar, linnen, kafégardiner, något du kan garnbomba en lyktstolpe med...

Men jag ville inte tråkmörda min virklust genom att genast bestämma vad blommorna skulle formas till, annat än att de absolut inte skulle bli en poncho igen.

När den första personen frågade "Vad ska det bli?" var jag därför tvungen att hitta på något snabbt, och sa "bordstabletter".

Vilket verkade utmärkt, eftersom det lila lingarnet såg mumsigt ut mot min mörkbruna bordskiva, och en hel del blommor satt fast i rundlar. Eller snarare åttkanter.

Nog skulle det lila lingarnet bli väldigt snyggt som bordstabletter?


Nu visade sig personen som ställde "Vad ska det bli?"-frågan tyvärr vara en virkpolis. Hon ansåg att tallrikstabletter ska vara betydligt tjockare än mina blomrundlar, och borde jag inte stärka dem också?

Suck.

Eftersom det är väldigt lätt att designa något av restgarnsblommor — det är bara att rita kryss på ett rutat papper — började jag skissa på att virka ihop blomsjoken till gardinlängder eller en stor rund duk. Något som garnet absolut inte skulle räcka till på egen hand.

Sedan fortsatte jag ändå att fnula på det jag verkligen, verkligen inte tänkte virka, nämligen en poncho. Skulle det inte gå att virka ihop blommorna till en överdimensionerad, oversize, T-shirt? Och virka den uppifrån och ned, så långt som de lila skruttnystanen räckte?

Kan du rita på rutat papper? Då kan du designa något av virkade blommor


När jag fick "Vad ska det bli?"-frågan en andra gång svarade jag följaktligen "en överdel".

"Vad menar du?" undrade denna frågeställare.

"En topp, tröja, cardigan, tunika, något att ha på övre delen av kroppen", förklarade jag.

"Men... den blir ju alldeles genomskinlig!" utbrast hon.

Ännu en virkpolis.

Suck.

En av fördelarna med att virka en överdel uppifrån och ned är att den är lätt att prova under arbetets gång. (Jag lovar att jag hade underkläder på mig, virkpolis nr 2.) Då upptäckte jag dels att jag hade formgett V-ringningen, med streck på rutat papper, alldeles för djup. Den var nu lätt att minska och runda med fler blommor och nya streck och kryss.

Och dels upptäckte jag att det lila lingarnet inte skulle räcka till någon anständig längd på toppen. Om nu något som är så genomskinligt överhuvudtaget kan klassas som anständigt.

Suck.

En virkad topp som både är genomskinlig och visar hela magen? Nej tack.


Alltså, jag visste ju det. Givetvis. Jag hade vägt skruttnystanen och blomplättarna, och uppskattat antalet troliga blommor som jag kunde få ut, inklusive bortklippta garnändar.

Och för mig är det ett lyxproblem att välja garn för att dryga ut ett projekt. Jag har ofta *för* många roliga alternativ att välja bland, både i färger och material.

Det fick bli svart. Icke-valet, för svart eller vitt fungerar alltid.

Vilket garn, och vad var garnets tidigare liv?
Det lila garnet snofsade sig tidigare som en K&US-kofta. Den hittade jag i en av Stockholms Stadsmissions secondhandaffärer. Det svarta lingarnet är från en Lindex-tröja fyndad på Sellpy. Båda var stickade i 100 % lin, men med olika struktur: det lila bestod av sju trådar som löpte parallellt, det svarta var tvinnat.

Finns det något virkmönster till toppen?
Blommorna är buslätta att virka (ihop)! Utseendet och fallet på tyget hänger inte bara på garnet, utan också på hur grov virknål du väljer till dina garn.

Designen är min egen, baserad på slarviga, omritade kryss på rutat papper. Jag började med att mäta och räkna ut hur bred och hög en blomma var (i mitten av en sträckt blomplätt), så att jag visste vilka mått en ruta motsvarade på papperet. Sedan skissade jag på olika halsöppningar plus en T-tröjeform som hade ett bröstmått som motsvarade ungefär 20, 30 cm rörelsevidd. Stort och fladdrigt!

Designen, förlåt skissen, på den virkade toppen fungerade! Med lite omritningar, pga verkligheten.


I efterhand visade det sig att jag virkade 430 blommor. Plus fyra T-blommor, alltså halvblommor. (För att forma halsringningen.) Plus ett gäng felvirkade blomblobbor som jag klippte bort.

Garnkostnad?
Hm. Ja. Det känns bra att stötta Stockholms Stadsmission, det gör det. Tyvärr betalade jag hela 150 kronor för K&US-koftan. "Fina" märken är ofta dyrare, även i begagnatbutiker. Lindex-tröjan var betydligt billigare. Gissar på att totalsumman blev ungefär 160 kronor.

Klicka här för att kommentera

Skriv din egen sida! Det är lätt. Hur? Klicka här för att gå tillbaka till Galleri: Visa vad du stickat eller virkat i återvunnet garn.

A N N O N S
Fynda garnpaket på Adlibris
Fynda garnpaket på Adlibris


A N N O N S

Dela garnglädjen på ...